Post by Robin Liljenberg on Jun 3, 2010 12:29:42 GMT 1
Expeditionsdag 317 Terratid
Phobos stiger ut ur Immaterium och hamnar i utkanten av ett stjärnsystem med en starkt strålande vit stjärna.
Phobos scannrar sänder ut signaler för att fastställa systemets himlakroppar.
En dvärgplanet med ett objekt i omloppsbana identifieras 4 dagar från hoppunkten. Ett asteroidfält ligger i en ring runt stjärnsystemet och avskärmar den yttre zonen. Ytterligare en himlakropp, en gasjätte, upptäcks sju dagar från hoppunkten i närheten av asteroidfältet.
Under kvällen möts kapten Damarcus, navigator Astoriot och explorator Grimmnebulin med Stolta kondorens kapten Piotor Romanof och hans navigator Mander Na'Grim och maskinpräst Ydor.
Julius mottar en penna med gyllene och silverne ornamenteringar i gåva av Romanof.
Ydor, medlem i Trancendensens brödraskap, har placerat sitt kött i en enorm bionetisk kropp. Navigatorn Na'Grim är förtvinad med huden löst hängande över benen.
Efter middagen visar Ereth Astoriot Romanof och Na'Grim runkastaren på Phobos. Under visningen viskar Na'Grim ett hemligt meddelande till Ereth.
Maskinprästen Ydor blir djupt bestört över Phobos smitta (den växande eldarteknologin) och lovar att bistå Ruprecht med ett botemedel.
Expeditionsdag 321 Terratid
Phobos och Stolta kondoren anländer till dvärgplaneten, en frusen och obeboelig stenplanet, och utforskar objektet i dess omloppsbana.
När Phobos närmar sig objektet använder försteastropat Maracaius Adamos sina psionetiska krafter för att känna den omgivande rymden. Han varnar kaptenen för att rymden kring objektet visar spår av en uråldrig immateriell kraft men kan inte känna några konkreta warpströmningar från objektet.
Objektet visar sig vara en enorm svart tingest med kilometer långa spetsar runt en till synes obeskrivlig kropp. I brist på referenser eller associationer till något besättningen på Phobos någonsin stött på kan man inte identifiera objektets syfte eller skapare. Det svarta material som byggnaden var skapad av verkade absorbera systemets stjärnas ljus.
Kapten Romanof på Stolta Kondoren varnar Julius för att objektet kan vara ett xenosvapen men avslöjar inte några detaljer om vad som härlett till påståendet utan ber Phobos att lämna tingesten så fort som möjligt.
Julius beslutar att fortsätta med Phobos genom asteroidfältet för att istället undersöka de himlakroppar som tros döljas där.
Expeditionsdag 322 Terratid
Rymdmästare Gildos meddelar kapten Damarcus att ytterligare en himlakropp, en dvärgplanet, har observerats i omlopp runt den gasjätte som tidigare hittats med skeppets scannrar.
Julius ändrar omedelbart skeppets färdriktning och beger sig mot denna outforskade måne.
Expeditionsdag 329 Terratid
Phobos anländer till gasjättens måne som visar sig vara en ökenplanet med andningsbar men giftig luft. Från planeten får Phobos scannrar signaler på bilogiskt liv och energi.
Med ett visst försprång på Stolta kondoren beslutar Julius att en transportskyttel och ett rekogniseringsskepp omedelbart ska undersöka månen. Julius, Ereth, Ruprecht och fader Allisan åker med en pilot i rekogniseringsskeppet medan ärkemilitarus Damiano Baldassarre åker i transportskytteln med 50 stållegionärer.
Med rekogniseringsskeppets scanner lokaliserar Julius signalerna till en byggnad på månens yta. Den människofrämmande konstruktionen sträckte ut sig över 50 kvadratkilometer av öknen vid ett grönt hav. Från konstruktionen sträckte sig kilometerlånga spetsar upp i molnen. Med spetsarna och sitt svarta material var konstruktionen lik det objekt Phobos observerat runt dvärgplaneten i systemets utkant.
Skeppen landar en kilometer från konstruktionens ena sida och Julius tillsammans med Damiano, Allissan, Ruprecht, Ereth och sju soldater beger sig iväg med ett bepansrat markfordon för att undersöka konstruktionen närmare.
Efter att fordonen åkt runt konstruktionen kan man identifiera tjugo stycken 50 meter höga, 10 meter breda ´portar´ i konstruktionens väggar som täcks av graverade xenossymboler.
Med sina arkeologiska och teknologiska kunskaper löser explorator Grimmnebulin symbolernas skiffer på en av portarna och genom binärspråk kommunicerar han med porten så att den öppnas.
Kapten Julius beslutar sig för att de omedelbart ska utforska konstruktionens inre.
Markfordonet åker inåt längs konstruktionens enorma, svarta och ljusabsorberande hallar. Trots att vägdatorn registerar fordonets vägval i de många hallarna började sällskapet snart få indikationer på att de materiella lagarna delvis är ställda ur spel.
I kommunikation med de stållegionärer som beordrats att vakta den port som kaptenen färdats igenom får ärkemilitarusen Damiano reda på att porten stängs. När porten stängs bryts kommunikationen ut ur byggnaden.
Fast besluten om att ta reda på vad som döljer sig i byggnadens inre fortsätter kaptenen och hans fordon vidare in i byggnaden.
De labyrintiska korridorerna övergår till ringlande vägar genom ett enormt tomrum och ju längre fordonet kör desto mer tycktes omgivningarna upplösas och lagarna sättas ur spel. Sällskapet upptäcker att andra liknande vägar i den stora intigheten rör sig likt ett vidunders tentakler och snart börjar deras egen "väg" att röra på sig. I en plötslig rörelse kastar vägen av fordonet som tumlar ner i mörkret och landar på dess botten där det tumlar runt och slutligen landar på rätt sida.
Ett ljus lyser upp tomrummet och framför fordonet i det jättelika tomrummet är ett väsen. Upplevelserna av detta väsen skiftar mellan fordonets passagerare: larvlik, pulserande hundratals meter långa tentakler, lysande, smala tänder, ett enda svart stirrande öga, en humanoid varelse, kitintaggar, tusentals punktögon som fokuserade dem i mörkret, miljoner spetsiga ben på en insektskropp, utstående facettögon, abdominalfötter, framsträckta armar, antenner...
Kaptenen börjar skrika och faller medvetslös ihop med blod rinnande ur näsan. Medan stållegionärerna skrikande faller ihop håller sig Ereth, Ruprecht, Damiano och fader Allisan vid medvetande. En korridor lyses upp av en öppen port bakom fordonet och medan Allisan ber för Kejsarens skydd mot korruptionen kör Ruprecht ut till ljuset, öknen och de väntade stållegionärerna.
Transportskeppet för befälen tillbaka till Phobos och medan de medtagna stållegionärerna som deltog i utforskningen isoleras får befälen eskort av varsin soldat att vaka efter korrupt beteende. Den medvetslöse Julius förs på en bar till Phobos medikus med den bedjande Allissan vid sin sida.
Expeditionsdag 330 Terratid
Julius vaknar med fragment inbrända av xenosvarelsens vision i hans medvetande: en planet som förintas, ett enormt svart skepp (likt xenoskonstruktionen) som färdas genom rymden, den blå planeten (från drömmen efter Primon X) och på dess yta hundratals explosioner, en flotta av fornteknologiska mänskliga stjärnkryssare som lämnar planeten (vars yta nu skyms av mörka moln) och färdas förbi en rymdstation i omloppsbana runt planeten, ett svart objekt med utskjutande spetsar (likt ´vapnet´ i systemets utkant) men tusentals gånger större i ett system med en vit och blå stjärna.
Phobos stiger ut ur Immaterium och hamnar i utkanten av ett stjärnsystem med en starkt strålande vit stjärna.
Phobos scannrar sänder ut signaler för att fastställa systemets himlakroppar.
En dvärgplanet med ett objekt i omloppsbana identifieras 4 dagar från hoppunkten. Ett asteroidfält ligger i en ring runt stjärnsystemet och avskärmar den yttre zonen. Ytterligare en himlakropp, en gasjätte, upptäcks sju dagar från hoppunkten i närheten av asteroidfältet.
Under kvällen möts kapten Damarcus, navigator Astoriot och explorator Grimmnebulin med Stolta kondorens kapten Piotor Romanof och hans navigator Mander Na'Grim och maskinpräst Ydor.
Julius mottar en penna med gyllene och silverne ornamenteringar i gåva av Romanof.
Ydor, medlem i Trancendensens brödraskap, har placerat sitt kött i en enorm bionetisk kropp. Navigatorn Na'Grim är förtvinad med huden löst hängande över benen.
Efter middagen visar Ereth Astoriot Romanof och Na'Grim runkastaren på Phobos. Under visningen viskar Na'Grim ett hemligt meddelande till Ereth.
Maskinprästen Ydor blir djupt bestört över Phobos smitta (den växande eldarteknologin) och lovar att bistå Ruprecht med ett botemedel.
Expeditionsdag 321 Terratid
Phobos och Stolta kondoren anländer till dvärgplaneten, en frusen och obeboelig stenplanet, och utforskar objektet i dess omloppsbana.
När Phobos närmar sig objektet använder försteastropat Maracaius Adamos sina psionetiska krafter för att känna den omgivande rymden. Han varnar kaptenen för att rymden kring objektet visar spår av en uråldrig immateriell kraft men kan inte känna några konkreta warpströmningar från objektet.
Objektet visar sig vara en enorm svart tingest med kilometer långa spetsar runt en till synes obeskrivlig kropp. I brist på referenser eller associationer till något besättningen på Phobos någonsin stött på kan man inte identifiera objektets syfte eller skapare. Det svarta material som byggnaden var skapad av verkade absorbera systemets stjärnas ljus.
Kapten Romanof på Stolta Kondoren varnar Julius för att objektet kan vara ett xenosvapen men avslöjar inte några detaljer om vad som härlett till påståendet utan ber Phobos att lämna tingesten så fort som möjligt.
Julius beslutar att fortsätta med Phobos genom asteroidfältet för att istället undersöka de himlakroppar som tros döljas där.
Expeditionsdag 322 Terratid
Rymdmästare Gildos meddelar kapten Damarcus att ytterligare en himlakropp, en dvärgplanet, har observerats i omlopp runt den gasjätte som tidigare hittats med skeppets scannrar.
Julius ändrar omedelbart skeppets färdriktning och beger sig mot denna outforskade måne.
Expeditionsdag 329 Terratid
Phobos anländer till gasjättens måne som visar sig vara en ökenplanet med andningsbar men giftig luft. Från planeten får Phobos scannrar signaler på bilogiskt liv och energi.
Med ett visst försprång på Stolta kondoren beslutar Julius att en transportskyttel och ett rekogniseringsskepp omedelbart ska undersöka månen. Julius, Ereth, Ruprecht och fader Allisan åker med en pilot i rekogniseringsskeppet medan ärkemilitarus Damiano Baldassarre åker i transportskytteln med 50 stållegionärer.
Med rekogniseringsskeppets scanner lokaliserar Julius signalerna till en byggnad på månens yta. Den människofrämmande konstruktionen sträckte ut sig över 50 kvadratkilometer av öknen vid ett grönt hav. Från konstruktionen sträckte sig kilometerlånga spetsar upp i molnen. Med spetsarna och sitt svarta material var konstruktionen lik det objekt Phobos observerat runt dvärgplaneten i systemets utkant.
Skeppen landar en kilometer från konstruktionens ena sida och Julius tillsammans med Damiano, Allissan, Ruprecht, Ereth och sju soldater beger sig iväg med ett bepansrat markfordon för att undersöka konstruktionen närmare.
Efter att fordonen åkt runt konstruktionen kan man identifiera tjugo stycken 50 meter höga, 10 meter breda ´portar´ i konstruktionens väggar som täcks av graverade xenossymboler.
Med sina arkeologiska och teknologiska kunskaper löser explorator Grimmnebulin symbolernas skiffer på en av portarna och genom binärspråk kommunicerar han med porten så att den öppnas.
Kapten Julius beslutar sig för att de omedelbart ska utforska konstruktionens inre.
Markfordonet åker inåt längs konstruktionens enorma, svarta och ljusabsorberande hallar. Trots att vägdatorn registerar fordonets vägval i de många hallarna började sällskapet snart få indikationer på att de materiella lagarna delvis är ställda ur spel.
I kommunikation med de stållegionärer som beordrats att vakta den port som kaptenen färdats igenom får ärkemilitarusen Damiano reda på att porten stängs. När porten stängs bryts kommunikationen ut ur byggnaden.
Fast besluten om att ta reda på vad som döljer sig i byggnadens inre fortsätter kaptenen och hans fordon vidare in i byggnaden.
De labyrintiska korridorerna övergår till ringlande vägar genom ett enormt tomrum och ju längre fordonet kör desto mer tycktes omgivningarna upplösas och lagarna sättas ur spel. Sällskapet upptäcker att andra liknande vägar i den stora intigheten rör sig likt ett vidunders tentakler och snart börjar deras egen "väg" att röra på sig. I en plötslig rörelse kastar vägen av fordonet som tumlar ner i mörkret och landar på dess botten där det tumlar runt och slutligen landar på rätt sida.
Ett ljus lyser upp tomrummet och framför fordonet i det jättelika tomrummet är ett väsen. Upplevelserna av detta väsen skiftar mellan fordonets passagerare: larvlik, pulserande hundratals meter långa tentakler, lysande, smala tänder, ett enda svart stirrande öga, en humanoid varelse, kitintaggar, tusentals punktögon som fokuserade dem i mörkret, miljoner spetsiga ben på en insektskropp, utstående facettögon, abdominalfötter, framsträckta armar, antenner...
Kaptenen börjar skrika och faller medvetslös ihop med blod rinnande ur näsan. Medan stållegionärerna skrikande faller ihop håller sig Ereth, Ruprecht, Damiano och fader Allisan vid medvetande. En korridor lyses upp av en öppen port bakom fordonet och medan Allisan ber för Kejsarens skydd mot korruptionen kör Ruprecht ut till ljuset, öknen och de väntade stållegionärerna.
Transportskeppet för befälen tillbaka till Phobos och medan de medtagna stållegionärerna som deltog i utforskningen isoleras får befälen eskort av varsin soldat att vaka efter korrupt beteende. Den medvetslöse Julius förs på en bar till Phobos medikus med den bedjande Allissan vid sin sida.
Expeditionsdag 330 Terratid
Julius vaknar med fragment inbrända av xenosvarelsens vision i hans medvetande: en planet som förintas, ett enormt svart skepp (likt xenoskonstruktionen) som färdas genom rymden, den blå planeten (från drömmen efter Primon X) och på dess yta hundratals explosioner, en flotta av fornteknologiska mänskliga stjärnkryssare som lämnar planeten (vars yta nu skyms av mörka moln) och färdas förbi en rymdstation i omloppsbana runt planeten, ett svart objekt med utskjutande spetsar (likt ´vapnet´ i systemets utkant) men tusentals gånger större i ett system med en vit och blå stjärna.
